torsdag 11 mars 2010
MW-Tips: 11 mars
måndag 2 november 2009
Bloggandets baksida - Del 2
Han menar att Rosenborg inte har någon större juridisk rätt att stoppa Hamrén om han vill gå, och att Hamrén är en fegis om han inte vågar bryta kontraktet. Det kan man väl få tycka vad man vill om, men det känns dock lite taskigt att kritisera Hamrén för att han respekterar ett kontrakt.
Att kontraktet enkelt kan brytas utan några större juridiska påföljder har emellertid Laul sannolikt rätt i. Dessutom verkar det nu som att sista ordet inte är sagt i historien än, rapporterar bland andra Aftonbladet. Möjligheten finns fortfarande att Hamrén blir svensk förbundskapten i fotboll.
lördag 31 oktober 2009
Bloggandets baksida
Bloggandet för också med sig en hel del nya möjligheter för journalisterna, det vill säga att kunna uttrycka sig fritt utan journalistiska normer som begränsning. Är en journalist säker på något, kan denne utan källor eller referenser ge utryck för det i bloggen. De kan chansa, och sen ta åt sig äran för att de var först med nyheten när det sedan visar sig att de haft rätt.
När chansningen slår helt fel kan det dock bli aningen pinsamt. I detta blogginlägg slår nämligen Aftonbladets sportjournalist Robert Laul på stora trumman och påstår att Eric Hamrén skulle vara klar som svensk förbundskapten i fotboll. Att norska Rosenborg, med vilka Hamrén har ett bindande kontrakt, inte vill släppa iväg honom viftar Laul bort totalt.
Han går till och med så långt att han kritiserar den egna tidningen för att denna publicerat uppgifter om att norrmännen försökte stoppa Hamrén.
”Som jag avslöjade i går blir Erik Hamrén vår näste förbundskapten, inget har hänt annat än att några norrmän gapade så högt att till och med svenska medier svalde det,” skriver han i bloggen.
Nu blev det ju inte riktigt så. Aftonbladet rapporterar att Hamrén med största sannolikhet stannar i Rosenborg, och Laul får stå i skamvrån.
måndag 26 oktober 2009
Dåligt svensk fotbollsår 2010?
Nu kanske ni som håller på lag från andra orter undrar vad det spelar för roll. ”Är de inte tillräckligt bra så förtjänar de att åka ur” brukar det heta bland de andra lagens anhängare. Visst är det så. Men det är ingalunda enbart de drabbade lagens problem, vilket många aningen trångsynt tror.
Att publiksiffrorna kommer att gå ner är såklart ett dilemma. Men det jag bedömer som det allra största problemet är den medietorka som kan drabba Allsvenskan.
2007 skrev jag och en kollega en C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap om stora svenska sportklubbars kommunikation, och hur dessa behandlades i media. Klubben vi studerade var just Hammarby, och vi gjorde kvalitativa intervjuer med informationschefen Urban Rybrink samt Robert Laul, sportjournalist på Aftonbladet.
Under den period som studien pågick så möttes Hammarby och AIK i ett Stockholmsderby. Den mediala bevakningen av detta var total, med tiotals artiklar per dag i de största tidningarna flera dagar innan själva matchen. Det PR-värde som genererades till förmån för Allsvenskan i samband med detta hade antagligen förvandlat kontoret hos vilken etablerad byrå som helst till ett glädjeinferno.
2010 kommer det kanske inte spelas några riktiga Stockholmsderbyn. Media kommer såklart att fortsätta rapportera från Allsvenskan. Men utan Djurgården och Hammarby kommer intresset ifrån 1,5 miljoner konsumenter i Stockholmsregionen att sjunka avsevärt.
Vad innebär mindre publicitet i längden? Jo, lägre intäkter. 1+1 är alltid 2, även inom idrotten.
