Sanningen om Melodifestivalen

Jag läste den som vanligt eminenta Jan Gradvalls hårda men rättvisa krönika om Melodifestivalen, jag skrattade lite, länkade den till mina kontakter på Twitter och Facebook, och sen tyckte jag att det fick räcka.

Men sen surfade jag in på Nerikes Allehandas nöjessajt Meny idag, och möttes av - ja just det, en helt ny blogg tillägnad årets Melodifestival.

Inget ont om bloggaren, hon har all rätt att älska Melodifestivalen. Jag tänker heller inte kulturelit-larva mig om att det är synonymt med dålig smak att gilla den. Men när media som vanligt gör allt för att bekräfta den "fejkvärld" som Gradvall menar att Melodifestivalen är, så känner jag att jag måste jämna ut oddsen lite genom just detta blogginlägg.

Alla bör läsa Gradvalls krönika, och ägna det han skriver en tanke. Detta är inte en tävling med Sveriges bästa artister. Sen när man gjort det, och därmed kan genomskåda medias hype, är det självklart fritt fram att konsumera hur mycket Melodifestival som helst.

Aktualitet mindre viktigt på nätet?

Joakim Johansson, redaktör för Nerikes Allehandas nöjessajt Meny, publicerade idag en bra och intressant krönika där han ifrågasätter vikten av aktualitet i musikbevakningen på nätet.

För är det verkligen relevant om en låt en musikbloggare tipsar om är ny eller inte? Precis som Johansson skriver är aktualitetsbehovet något som hängt kvar sen den fysiska skivans storhetstid.

Idag är det nätet som gäller, och mot det står sig väl fysiska skivor ungefär lika bra i konkurrens som kottkossor gör mot Nintendo Wii.

När jag för några år sen bloggade om populärkultur, bland annat musik, så kände jag mig ofta tvungen att fokusera på nya låtar. Jag kunde inte riktigt motivera varför, men det var ändå på något sätt viktigt. Nu, lite äldre och visare, så vet jag givetvis bättre än att gå på denna systemets hjärntvätt.

Bra att det faktiskt finns utveckling som även premierar det gamla.