Veckokrönikan: Aprilskämtet symboliserar utvecklingen

När man var liten blev det inte mycket roligare än att man zappade in sig på sportsidorna på Svt's text-tv för att läsa att "Ronaldo är klar för AIK". Det här var runt -98, -99, och den Ronaldo som idag är superstjärna i Real Madrid sprang antagligen runt hemma i Portugal och lekte med pinnar just då. Artikeln syftade på den äldre Ronaldo, brassen som bland annat avgjorde VM-finalen 2002 med två mål.

Det var ett fantastiskt dåligt och lättgenomskådat aprilskämt. Därmed inte sagt att alla aprilskämt var dåliga förr, men upplevelsen stod och föll med skämt-kvaliteten i ett fåtal kanaler.

Idag är det helt annorlunda. På internet, och genom Twitter i synnerhet, sprids aprilskämten snabbare än skörbjuggen på Vasco da Gamas skepp. Tack vare det tillåts exempelvis människor nere i Skåne skratta åt det här roliga skämtet i Västerbotten-kuriren.

Det här bevisar två saker, saker som är relativt självklara för de flesta som verkar inom modern kommunikation idag, men som ändå kan vara bra att föra fram i ett sånt här sammanhang. Det blir nämligen väldigt tydligt för de som envisas med att inte hålla med.

För det första; kommunikationen inom sociala medier drivs av engagemang och intresse. Varför sprids aprilskämten i en sån otrolig omfattning? Jo, de bidrar (om de är bra) med något värdefullt till sina mottagare. Dessutom uppmuntrar de till diskussion och samtal.

För det andra; sociala medier är antagligen den vassaste informationskällan du kan hitta idag. Är du aktiv på Twitter, och även varit det idag, har du antagligen fått nys om ofantligt mycket fler roliga aprilskämt än en genomsnittlig svensk som inte använder Twitter. Betänk att detta kan överföras till i princip valfri annan nyhetssituation.

Första april i sociala medier. Ett litet skratt för oss, men ett stort skratt för informationssamhället.